jonnyjohansen

Har märkt att jag aktivt undviker beroendeframkallande beteende de sista åren, gör allt för att inte falla in i mönster, Tv-serier är ju ett sådant medel, Lost, Desperate Housewifes m.m. har man väl börjat titta, så är man fast kan jag förstå av många andra som följer sina tv-serier....har to.m med hört uttrycket "min tv-dag" när favoritserierna visas, men är inte det lite tragisk ändå ? för mig är tv ett tidsfördriv när jag väl sitter hemma och verkligen inte har någonting att göra, jag är helt "Lost" *blink*blink när vänner och bekanta börjar prata om sina serier och vad som för tillfället händer i dem.

En annan sak som faktiskt är bra att undvika är ju Tobak, det lade jag av med när jag fick min första son....min förstfödde helt enkelt.....det lät bibliskt :) I alla fall, lyckas man undvika Tobak så finns det ju ingenting som är dåligt med det, spar både hälsan och pengar. Alkohol smyger väl in under denna kategori också antar jag.....Narkotika är så självklart att jag inte ens kommenterar det.

Jobbet är livsfarligt att köra på gamla rutiner, och det är tyvärr mycket vanligt med folk som "har gjort så i 20 år" utan problem, men som min gamla chef sa, 20 års rutin kan vara 1 års fel upprepat 20 gånger ...think outside the box...en arbetsrelaterad uppmaning som jag även tycker kan fungera mycket bra i det dagliga livet.

En annan sak...Kärlek, kan få en att falla in i mönster som inte är bra, kanske därför man har ribban så lågt att det en del gånger inte är försvarbart, jag kan känna smått panik när rutinerna infinner sig och allt går "som det skall" kroppen och själen ingår försvarsposition när det efter ett tag snackas framtid ! tittar man objektivt på det så handlar det väl om rädsla för att hänge sig en annan persons rutiner och själv förlora sin "frihet"...frihet förresten !?! skulle man inte kunna känna det med en annan person ? jag tänker att om min partner känner sig låst och instängd...ja då har jag/vi misslyckats på något sätt.

P&K