jonnyjohansen

Det var slutligen fredag och "överlämningsdag" när jag på morgonen kramat och hälsat ungarna en trevlig helg och skoldag, vände ryggen till och gick mot bilen förvandlades leendet till.....ingenting ! det var så påtagligt, den där tomhetskänslan bara sköljde över mig och jag kände mig återigen så ensam, från att ha varit en del i vardagen för mina barn visste jag nu att framförliggande vecka skulle innebära en helt annan vardag för mig, detta var liksom inte min mening när jag valde att skaffa 3 barn att bara se dem halva min tid, veta att de har ett annat liv någon annanstans med några andra, för mig främmande personer, och jag slåss med tankeställningar och funderingar för att sansa mig och se det positivt och moget ! Jag vet att situationen tyvärr är väl representerad i det svenska folkhemmet och att många upplever liknande känslor, men det hjälper föga, min situation är unik för mig och fast jag fått "tillgång" till mina barn 50% senaste 4-5 åren lyckas jag aldrig vänja mig verkar det som. Jag som växte upp i en stor familj, hade önskan om densamma för min egen del, fick vackert titta på när livet gav mig detta scenario istället..lite ironiskt tänker man och småler lite bittert. Jag tänker att den personen som lyckas bäst med att assimilera sig till livet och dess outgrundande vägar är nog den personen som lever livet bäst, och det är väl just det som jag personligen jobbar mest på att i uppkomna situationer snabbt förpassa sig till läget och helt enkelt "gilla läget" som det så ofta heter, både i Arbetslivet och det "verkliga" livet, vill tro att jag kommit långt med detta, när jag ser mig omkring och tar in det som händer och hur vi människor fungerar, inte för att jag ser mig själv som nån erfaren och ärrad livsfilantrop. Men just det här med mina barn har jag så oändligt svårt att förhålla mig till, verkar det som.

En helt annan sak....jag har beställt biljetter till Sensation White 13 nov 2010 Copenhagen ...woohooo :D de vita tubsockarna skall för en gångs skull på, skall bara ragga tag på vita solbrillor, vita jeans...och ev en vit jacka......funderar på att ta en vit dag/kväll då oxå........NOT ! hmmmm, undra om jag kommer sänka medelåldern på partyt ? återstår att se :)

Kram livskamrater

Förutfattad mening !!

Igår när jag stod i butiken och välkomnade ännu en kund, vilket jag formligen älskar att göra, hände en sak som skulle visa sig hända igen på kvällen, fram stegade en gentleman på 55 plus, han ville ha hjulsidor till sin bil, men visste inte vilka han skulle ha! Ha, det är därför vi finns så att vi kan hjälpa dig med det sade jag med ett stort leende på läpparna, detta smittade av sig på herren, vilket var ett medveten drag från mig, för jag vet hur lätt ett leende faktiskt smittar av sig…det ingår i jobbet, att överträffa alla kunders förväntningar och skapa en trivsam och  positiv vistelse hos oss, fast jag är nog så som person ändå, tror det är därför jag passar så bra på den positionen som jag har, sagt och gjort, ut på parkeringen och konstaterade 15” tums hjul på bilen, in i butiken och visade vilka mannen skall ha på just sin bil, började prata lite om alternativen när mannen gjorde klart för mig att han ville ha de billigaste för 199:-, och här ställde jag mig lite frågande? för de billigaste vi hade kostade 249:-, då pekade herren på en liten skylt som satt i anslutning till hjulsidorna, och banne mig, på den lappen stod det 199:-, självklart är det ju det priset som gäller, tänkte jag, men först ville jag ta bort lappen, för jag visste ju att detta var ett gammalt pris, och skulle precis förklara att detta var ett gammalt pris och att det var därför som jag tar bort lappen…kommer inte mycket längre i mitt anförande,  när mannen blir tvärilsk och säger att jag kan stoppa upp hjulsidorna där bak, för jag kan ju inte hålla på att ändra priset, mitt framför ögonen, m.m. m.m. jag hann aldrig säga att det självklara för mig var ju att låta herren köpa produkten för utsatt pris, han lät mig inte, förens jag faktiskt stämde över mannens röst och bad han lugna sig, blev nästan lite tvärilsk själv för han tog det egenhändigt beslutet att jag är en jävla skitstövel som var på väg att göra som han TÄNKTE, när det var så långt från sanningen man kan komma, som den otroligt trevliga och genomsympatiska människa jag är, fick jag med herren till kassan där han betalade, och jag kunde nästan se, dumstruten på den fåhåriga hjässan, tror han kände den också, han lämnade ivf affären och vårt möte slutade som det började, med ett leende, efter denna hektiska dag hade jag tänkt skämma bort mig lite och gå ut och äta en bit, tanken var att också få till ett biobesök senare, om jag orkade med det, Det blev en burgare, av klass Orlando, med Ägg och bacon, mitt sällskap blev en byggherre från Lund som knappt hann sätta sig ner bredvid mig denna Onsdag innan han beställde Kaffe och Konjak, sexa i ett ..citat ”vanligt glas” Efter en mycket trevlig pratstund med densamme, tackade jag för mig och gick vidare till biosalongen, väl därinne i biljettkön fann jag mig ensam i ett hav av kärlekspar, för man kan väl inte gå på bio ensam heller ?? kan man det, jag kan! Även om jag så klart sett en viss person i mitt sällskap, och nu ville jag se filmen innan den slutade gå på bio (Paranormal Activity)

Köpte biljett på sista raden, och när jag kom in i salongen så var min plats precis bredvid ett par, eftersom det än så länge fanns plats längre in tog jag en annan plast i besittning, och tänkte att vi behöver ju inte sitta och trängas om det nu finns plats, och kommer det någon så har jag ju min plats kvar, mycket riktigt, någon kom och gjorde anspråk på platsen jag satt på som hennes, Hon ursäktade sig med att jag nog satt på hennes plats, jag sade att det säkert var så också, men att jag har en plats, så självklart flyttar jag mig till min plats som jag hade köpt så hon kunde sitta på sin plats som hon köpt, simple as that !! när vi satt oss ner skulle jag bara dubbelkolla min biljett att jag verkligen nu satt på min plats, varpå tjejen vänder sig ännu en gång till mig med pannan i stora veck och säger sådär lite fränt och med dryg framtoning,  var det ok för dig eller ??? som om jag skulle bli stött över situationen att bli förpassad till min plats.

En annan situation som utspelade sig hemma på ICA, jag var där med min prinsessa Matilda och vi pratade med varandra på vår väg ut från butiken mot vår bil som stod parkerad på familjeparkering, ni vet det där extra breda, nära ingången. För många är den avsatta familjeparkeringen skillnaden på liv och död, en bil parkerade precis bredvid våran när vi skulle öppna och sätta oss i våran bil, och vi pratade på som vanligt utan en tanke på någon eller något annat, varpå chauffören i den nytillkomna parkerade bilen, fräste till och undrade om jag ville något ?? va ? sa jag och gapade, vad menar du ? ”ja du sa nått om min parkering va” sade han barskt !!

Jag ville bara ge han fingret och be han slänga sig i väggen nånstans för att han, inte bara sänkte sig själv, till en låg nivå utan helt utan omsvep ville ha med mig på hans nivå, som om jag ens ville spendera ett uns tankekraft på vart han parkerar sin bil, ”nä jag pratar med min Dotter” fick jag fram, som om det var ett helt otänkbart scenario…pucko !!!!!!

Slutsats….vi borde tänka mer positivt om varandra, jag finner mig själv många gånger i situationer, där jag tänker att det finns säkert en bra och vettig anledning till att han eller hon gör just så, och den anledningen vet bara han själv och det räcker gott för mig. de behöver inte förklara det för mig.

Tänk om herren i butiken, låtit mig prata till punkt ? eller, om jag nu hade varit så himla fräck att ändra priset, fråga lugnt och sansat hur jag tänkte när jag gjorde som jag gjorde när jag ändrade priset mitt framför näsan på han? Tänk om min biobesökande vän, förstått att min anledning att återigen titta på min biljett inte var att ”sätta” någon på plats ;-) utan enbart för min egen skull, eller att den parkerande missunsamma stollen förstod att jag pratade till min dotter…tänk vilken värld !! 

Puss och god natt, over and out…

Jonny

8 Nov idag, fars dag och ungarna väckte mig idag strax innan klockan 07:30, jag som hade planerat en långliggning idag ! det smög sig kan man säga..fast jag hade det på känn, när Felix sa igår att jag måste ligga kvar länge i morgon ifall det händer något, fick höra nu i efterhand att han var svårast att väcka inför min "kaffe på sängen tid" och att det krävdes fast handlag innan han vaknade, thats my boy :)

Gåsen ligger späckad i ugnen och har gjort det nu en halvtimme...vilka ljuvliga dofter som sprids i lägenheten, gåsen förresten, såg nu att den var Importerad från Polen av alla länder, kunde nästan förstå det när jag skulle ta ut inälvspåsen och hittade som brukligt, en hals, mage och nån liten slamsa som jag först uppfattade som "skräp" men förstod rätt snabbt att detta var det som den polska gåsfabriken lämnade kvar som bifogad Gåslever....undra vart resten tog vägen ? utan att veta ett dugg av den gås:iska anatomin så är jag ganska säker på att Gåsens lever är bra mycket större än det jag fick, kände mig lite lurad även om jag inte specifikt köpte Gåslever, kan tänka mig att det finns en marknad för Gåslever oxå och att jag helt ofrivilligt dragits in i den...man lär så länge man lever ;) helt otroligt vad småsaker kan ta min fokus vill jag tillägga när jag avslutar min gåsleverhistoria

Är, om allt vill sig väl, båtlös fro.m i morgon, skönt ändå, det är en helvetes massa jobb, och om man har så dåligt med tid som jag uppenbarligen har, så känns det mest rätt, och va fan ..jag kan köpa båt längre fram i livet om jag vill det och har tid. bättre att nån som har tid vill ta hand om henne.

Snart bara 24 dagar kvar till Julafton !!! men jag ser fram emot det så fruktansvärt mycket eftersom jag "missade" förra jul och nyår i och med en resa jag då gjorde till Kina, jag skall ha mina barn och jag skall lägga ner min själ på att skapa en julstämning så to.m tomten gråter, shit det lät ansträngt...kanske får lägga lite band på mig, ser framför mig en Jonny som glömmer mys, kärlek och trevligt samkväm i jakten på julstämning, superstressad och snäsig !!! nejnej det skall vi undvika, jag lovar.

En annan sak att se fram emot, är bjuden på Bröllop i Juni 2010 i Franska Metz, så det blir en vecka i Frankrike med Eiffeltornet, Champs Elysees, Louvren (Mona Lisa IRL)...kanske en och annan gåslever-middag på ett av de många fina gourmet restaurangerna som finns i Paris :)

Kramar på er i Höstmörkret

Jonny

Kommer ni ihåg när lösgodiset fanns på andra sidan disken och man fick räkna ner från femman man hade att köpa godis för: hur mycket har jag kvar nu ? ..hmm då tar jag två hallonbåtar till....hur mycket har jag kvar nu ? räcker det till en snusklubba oxå ? :) 1985 rekommenderade livsmedelsverket, hälsovårdsmyndigheten att tillåta självplock, jag kommer då ihåg att allmänheten, även jag själv, såg en möjlighet att "provsmaka" det skulle vara helt legitimt, och alla pratade om detta som en godkänd av handlaren subventionerad handling, det måsta varit flera hundra kilo godis som försvann i det stora hela, tidningarna skrev spaltmeter om detta och handlarna var förtvivlade, sakta med säkert gick det upp för folk att detta var ju faktiskt snatteri som pågick. Kommer precis hem från affären där jag och Marcus uppmärksammade en herre i 55 års åldern som stod och plockade godis men att säkert ett halvt kilo åkte ner i magen, jag som har jätte svårt att hålla tyst...gjorde faktiskt det idag, men pratade om det med en dam som oxå uppmärksammat beteendet i kön, jag menar att om inte vi vuxna kan betee oss, hur i hela världen skall våra barn kunna göra det, Marcus som är en smart gosse med huvudet på skaft behövde ingen lektion i hur det hela ligger till, han var oxå konfunderad över herrens helt öppna snatteriverksamhet.

Nu skall jag snart iväg och förflytta min kropp snabbt, så snabbt som jag kan, kors och tvärs i riktning mot en sfärisk framställelse, för att få en egoistisk kontroll så att jag kan lämna ifrån mig den sfäriska tingesten snabbt eller kontrollerat i ett förutbestämt uträknat horisontellt/vertikalt område, utan att någon annan kan hindra mig! allt detta skall ske i en byggnad avsett för fysisk förbättring.

Kram !

Köpa hus gör man verkligen inte varje dag, jag har fått för mig att ge mig in i Budgivning,visningstider och penningkåta Mäklare världen.

Därför är det extra roligt att uppleva allt som novis, lite att utforska okänd mark, skall jag ta av mig skorna när jag går och kollar på ett hus ? Mäklaren gör det ju inte ?? hmmm...Är det torpargrund eller helgjuten platta, har fortfarande inte fattat vad som är bäst ? och hur skall man agera mot andra intressenter, min första instinkt blir ett visst agg...som om vi slåss om samma köttstycke, eller som en boxningsmatch där den starke (den med mest cash) vinner priset, dvs ett nytt hem...och visst är det lika roligt att höra Mäklarens ovillkorligt positiva omskrivning, de kan få ett ruckel med mögelskador och polsk renoveringsteknik att låta som rena Herrgården...."Vi kliver in i den välkommnande hallen" hur lyckas man göra en välkommnade hall ? ja såvida inte jag själv står där och tar emot vill säga :) generösa ytor ?...så det gick inte bra att skriva hur många kvadratmeter vi har att göra med istället ? eller lyssna på den här ..."Ägarens kärleksfulla omsorg präglar detta boende med en stor själ och en varm hand" det är alltså en inspelningsplats för porrfilm vi försöker buda på ?Förstår att Mäklaren verkligen måste försköna objektet ibland, men vem fasen går på det? man har väl egna ögon och känslor att uppfatta med menar jag.

Har varit och kollar på ett par hus nu och det är svårt, men jag föröker lära mig det som är viktigt, ringde en vän idag och fick en lektion i vad en trekammarbrunn är, mycket intressant !!

Försöker att kolla och fokusera på själva grund/stommen i huset, har fått för mig att är bara den gedigen och rejäl så är det lättare att renovera ytbeklädnaden än att börja riva upp/byta ut själva uppbygganden av huset.

Räntan är för närvarande låg, nästan kusligt låg, Mäklaren kommer med positiva instick om detta hela tiden, jag tänker att räntan bara kan bli högre då, så det gäller att ha en ränteutrymme på ett par procent till i beräkningarna, sen verkar många tänka hus som en investering, en vinstbärande plats, jag tänker boende, livslust, familjero etc...

Hur som helst så skall det bli skönt att slippa denna panikinförskaffade lägenheten.

Smidighet ja...det är något som jag i vissa sammanhang ibland saknar, kan jag känna, exempel, Hälsade på hos min kusin som i enlighet med födelsedagskalas bjöd på Smörgåstårta, två olika sorter, en med räkor och en med lax/leverpastej ?! Det kom fram att kusinen och hans fru hade gjort var sin.

När jag skulle gå för andra gången och hämta den som blev min favorit av dem två, så stod kusinen där och skulle oxå precis ta om, jag som bestämde mig för att Räktårtan var den långt mer godare tårtan av dem två, sade till kusinen, eftersom han själv stod och tog räktårtan en gång till: ojoj oj vilken smarrig tårta, den har du gjort riktigt bra, så pass bra att jag tar en bit till av den...ja säger han, fast jag gjorde den andra tårtan, den med lax/leverpastej ?!? jag som för det första inte kan förstå kombinationen lax/leverpastej, och för det andra verkligen ville ha den mycket godare räktårtan, försökte släta över situationen och sade att den andra var verkligen oxå god men att räktårtan var snäppet godare....det var dagens osanning och jag kände hur han försod att jag tyckte att hans smårgåstårta inte riktitgt höll måttet, med mina ögon sett. Tyst och lite nedslagen över situationen satte jag mig ner och åt upp min räktårtbit, för den var jättegod och jag var jättehungrig. När den var uppäten satte jag mig i soffan och funderade lite över varför jag har en benägenhet att hamna i dessa situationer, det blev mer uppenbart när kusinens bror reste sig efter smårgåstårtan, gick fram till sin bror och sade med ett välmättat leende: vilken av tårtorna gjorde du ? när han fick till svars att det var lax/leverpastej: sade broren, den var jättegod ! och undvek därmed de små pinsamheter som jag själv ramlade över.

Min dag ...

Vaknade och min önskan om vackert väder var särskilt stor idag, jag hade planerat att sjösätta båten idag, det är så himla mycket som skall stämmas av och fungera innan man man använda båten "fullt ut" öppnade mina grusade ögon vid 0800 snåret ...jepp det var myckert vackert och relativt vindstilla...perfekt !! messar det semesterande garaget som båten står i bara för att förvissa mig om att jag kan komma till båten, för svar direkt att det finns folk på plats hela dagen, jag sätter igång att plocka ihop handduk, solkräm nycklar till alla lås etc etc...nu jävlar kör vi tänker jag !! när jag skall bära ut båtdynorna till bilen. Väl ute i trapphuset råkar jag tråkigt nog på min granne som passar på ....för etthundraelfte gången att berätta för mig vilken högljudd granne jag är...JAG som aldrig är hemma, jobbar hur mycket som helst, och är till sättet en mycket hänsynsfull person, jag ger mig in i en vild diskussion om huruvida det egentligen står till med mitt "Dörrslamrande" för det var ju ...citat " så himla tyst och trevligt innan du flyttade in" det blir ett stand off...dödläge ! Grannen ger sig inte, jag ÄR enligt honom en person som med flit smäller i dörren, för det är det som det bråkas om, när jag kommer går hem..så tycker grannen att min dörr smäller, och jag tycker att det är så fruktansvärt löjligt att ens påpeka en sådan sak, så som jag skulle göra det med flit !! jag kan säga det direkt, jag vägrar tassa omkring och smygstänga min dörr varje gång, jag vill inte ha med det i min tillvarorutin...om ni förstår vad jag menar. Meningsskiljaktigheterna fortsätter ut på gatan...likt två pistolförsedda kombatanter, drar den ena iväg en salva bara för att själv bli måltavla, millisekunden senare......han skakar på huvudet, och menar att jag är otroligt hänsynslös och oförstående person medans jag å min sida säger åt honom att dra upp denna otroliga ljudföroreningen inför bostadsrättsföreningens "klagobrevlåda" och få det prövat av tredje part, eftersom jag inte alls håller med honom....vidare påpekar jag på ett fint sätt (om det nu finns det) att det finns hem för äldre herrar som inte kan leva i en varddag med normala ljud såsom dörrstängningar.....skit i han nu !! det var ju min sjösättning som var på gång :-)

Hämtade upp grabben, marcus som var själagla att äntligen få åka båt..väl framme i Landskrona var jag tvungen att gå in på jobb och städa skrivbordet...sådär smidigt och suppereffektivt = fort, som bara jag kan, åker ner till båten, kopplar på bilen och kör ner till hamnen...kör ner på rampen/vattnet...den glider ner i vattnet så GÖTT !! allt väl så långt....för väl ?? jag stoppar i nyckeln och vrider om ...inte en tillstymmelse till liv nånstans i båten..kan bara betyda en sak. Batteriet är helt dött, hade det lite på känn, och hade en plan B i bakhuvudet, fick fram en nytt batteri på ett kick, slängde i det, vred om nyckeln....YES nu gick motorn runt ivf...men det startade inte...fick choka lite och efter en liten stund uppstod ljuv musik, motorn gick igång och en symfoni av kolvar som gick upp och ned och bensin som antändes sattes igång, fan va gött nu är det bara att köra ut på havet och sola/bada..som jag skall pressa tänkte jag...men vad nu då, Ratten går ju inte att rubba, det går inte att styra, ringer min goda vän Stefan som oxå är båtmänniska och till skillnad från mig sjäv, kan det här med båtar ;) jaha då kan det tydligen inträffa att ...häng med nu: kolven som sitter i änden på styrwiren kärvar sig då den står över vintern, Styrwiren är en mycket väsentlig och övergripande del i båtens interiör, och att plocka isär den krävdes, en hel del tålamod och tid, så ni förstår kanske att det inte blev så mycket båtliv på "min dag" men väl var att jag fick loss styrwiren och skall i morgon sätta den i ett skruvstäd och se om jag kan får loss kolvstången så den löper fint in och ut i kolvcylindern igen..håll tummarna för en ny sådan styrservo kostar 2000-3000 tusen tydligen och det vill jag inte lägga ut så här i semestertider!

Glad och solig semester på er alla

Jaha då har turen kommit till att ha en allmän åsikt om Ordningsvakter....var uppe i Stockholm och skulle se VM-kvalsmatchen mellan Sverige och Danmark...tänker inte orda så mycket om själva matchen !

Jag som normalt aldrig upplever problem med dörrvakter, råkade nu,  två gånger samma kväll ut för, ordningsvakter med alldeles för mycket tomrum mellan öronen...ok de var Stockholmare, så de är väl lite ursäktade då kanske.

Var på puben East som ligger precis bredvid Råsunda, det var fint väder, jag hade snällt och ordningsamt väntat på att få komma in i Puben, väl därinne, efter kanske 1 timme ville jag ringa ett samtal och sökte mig till en lugn plats...nu fanns det inte det inne på själva puben...så jag sökte mig till utgången, pratade med vakterna om mitt problem, så att jag snabbt och smidigt kunde komma tillbaka efter mitt samtal, inga problem! sades det på dryg stockholmska, gick ut och ringde mitt samtal i lugn och ro och skulle gå in igen...."öhhh hörru, ställ dig i kö" förklarade då att vakten där inne, nästan precis, lovat mig återinträde igen och pekade på vakten, som nu skakade på huvudet och nekade mig inträde ?!?! kan han ha glömt mig? det var ju bara 4 minuter sedan han stod och sa att det var ok ?!?! hursom helst, som den otroligt genomsympatiska människan jag är, kände jag att mina chanser att komma in igen var lika med noll, och stå och dividera med dörrvakter från Stockholm går långt under min värdighet, inget att göra än att gå vidare helt enkelt... sammanstrålade med min reskamrat "Nudde" som ville göra stan..sagt och gjort vi gick vidare och hamnade på ett hak nånstans..fråga mig inte vart, därifrån smiddes det planer att fortsätta ut i natten...tog en taxi till en båt..Alexandra tror jag den hette, och detta skulle enligt den utländska taxichauffören vara plejset att vara på en lördag, ställde oss snällt och sansat i kö...när vi kommer fram, frågar vakten om vi druckit nått idag...så himla dörrvaktigt att fråga så, låt oss se...det är lördag kväll, Sverige har spelat landskamp, klockan var 24:00 nånting och risken att någon på stället inte druckit alkhol för tiden var helt obefintlig om du frågar mig, jag svarar såklart: ja, varpå han viftar oss vidare och säger att vi inte kommer in då !? han hade kunnat peka på våra fina Sverigetröjor och hänvisat till klädkod till varför vi inte kom vidare in, den hade jag köpt direkt, men om vi druckit ?? igen tänkte jag i positiva banor och lät mig inte nedslås av det trista beskedet att inte komma in, och utan att bemöta dörrvaktens otroligt dryga attityd gick vi därifrån lite mer fundersamma än vanligt om just Stockholm som nöjestad....

Zombie Walk....läste i en tidning att upp emot 400 personer planerade att deltaga i vad som kallas Stockholm Zombie walk, grejen är att klä ut sig till zombie för att därefter halta genom staden, men fatta va coolt !! tänk du går där och kollar skyltfönster, pratar i  mobilen, flanerar lite sporadiskt....helt plötsligt kommer en stor hord Zombies gåendes....vilka tankar hade gått genom huvudet ? är detta på riktigt ? vart är filmkameran ?  

Men vem klär ut sig till Zombies och haltar sådär Zombieaktigt gratis och självmant inför en hel stad ? vad är drivkraften ? jag menar, att gå från Malmö Central till Möllan, vilket får anses vara genom stan, tar ju lång tid, nu snackar vi normalt gående! Vidare så lär ju den simulerade haltgången gå hårt åt benmuskelaturen....man kanske tränar zombiewalk ?

Fast jag hade nog min egna lilla zombiewalk när jag gick en bit genom Kävlinge tidigt i morse och insåg att det var ny arbetsvecka samt Måndag, så jag vet hur det funkar....men min Walk var mer eller mindre ofrivillig.

Kö-gnälls-varning igen....denna gång handlar det om när endast 1 kassa är öppen och kön är jättelång, snäll som man är ?! ställer man sig längst bak i kön, för det har man lärt sig att man måste vänta på sin tur, tiden går, för expediten hittar inte priset på Rostbiff stek, så han måste ringa Ing-Britt på köttavdelningen, och nästan precis när jag stått i kön och väntat minst 8-10 minuter, har 2-3 till personer före mig och nästan sprängt målsnöret så ringer han Lennart...och i affärens högtalarsystem ljuder .."lennart till kassan, lennart till kassan. Lennart är där på 2 röda och öppnar kassa 2...och här händer det som jag faktiskt stör mig lite på..........ganska mycket.

De bakom mig, nyanlända sist i kön, med en väntetid på max 10 sek, ser sin chans att komma fort ifrån kön och gör utfall, akrobatikhopp, tjur-rusningar och årsbästa på 5 meter när de enligt mig glömmer vett och etikett i all sin iver att slippa stå i kö och komma fort ut...tror to.m att nån räckte tungan och fingret åt mig när jag stått där med min glass som nu är halvsmält, och mina kyckling klubbor som nu tinat och måste tillagas ikväll redan, fast jag hade tänkt att ha de på fredag...

Jag har ju själv varit den där killen som kommit längst bak i kön precis när en ny kassa öppnat, jag väntar ivf tills min egen kö acklimatiserat sig till den nya kö-ordningen, vilket i den sanna moral andan, betyder att de före mig har förtur till den nya kassan, eller ?

Tycker bara att det är pinsamt att se vuxna människor armbåga sig fram på detta sätt.

Nått helt annat, shit va dyrt allt är på eller i Irland ? ett paket cigg ..90 spänn...en lunch runt hundra lappen, en guiness i guinessens hemland 50-60 spänn !

Känner att jag måste avsluta med något annat än gnäll nu....................gött med långledigt, jag skall använda min långhelg att städa min stökiga lägenhet.

Kramar i värmen.

Rosengård brinner, polisen, brandkåren, media, överheten möts av stenkastande människor och Rosengård liknar mest ett laglöst land, brott begås framför polisen som inte ingriper för det anses ligga för stor risk för upplopp, någon tidning meddelade att folket som eldar upp sina bostadsområden gör detta i nån form av protest, arbetslöshet anges vara en orsak, missriktade okvädesord från ordningsmakten anges vara en annan.

Jag står här med en massa frågor och funderingar....det är så motsägelsefullt, allting, tycker jag, Om någon....rent hypotetiskt, skulle missrikta okvädesord mot mig själv, skulle jag lägga huvudet på sne, le och fundera på vad jag skall äta till lunch imorgon, bara för att illustrera hur lite jag skulle bry mig om det...kanske to.m tycka lite synd om okvädesmannen och fundera lite på varför man gör som han gör, och jag menar skall, hela polismyndigheten, brandförsvaret, Media, (i varje fall de journalister som inte, citat " står på deras sida") och kringliggande mackägare som får sina lösören uppeldade får stå till svars för detta ?

Arbetslösheten då ?..ja dessa människor kan numera även lägga till sin CV färdigheter och erfarenheter som: Våld mot tjänsteman, Våldsamt upplopp, Vårdslös eldning på allmän plats, Misshandel......plus ett antal andra polisiära fackspråksmeningar som jag inte kan namnen på, och vem vill anställa en sådan person på dessa grunder ?? ja ok ...krigsherrar i Sudan lär ju gnugga händerna och tycka dessa erfarenheter vara till gagn.

Och skulle ALLA andra långtidsarbetslösa runt om i Sverige bete sig likadant ? så hade vi en situation som skulle gå under ordet Anarki...brrr vilket hemskt ord !

Men vem/vilka anser sig äga rätten att belägra en stadsdel och ta och slösa på myndighetsresurserna på det sättet som de gjort ? rastlösa slynglar med föräldrar som indirekt medverkar/påverkar ? Ungdomsgäng som letar adrenalinkickar ? eller har vi en organiserad minoritet som handlat rättfärdigat ?

En annan fundering, daterad Torsdag efter lunch på baksidan i solen avnjutandes en glass: TipTop glassen, var bättre förr, den goda kola bollen, var större och mer fyllig då................undrar hur många här i Landskrona som äter en TipTop glass just nu......eller i varje fall inom denna timme......kanske 5-6 st.......det var länge sedan jag åt en strutglass, undra om det finns choklad i botten på denna...........HA det var det !

Tänkte på vänner och kontakten med dem, eller hur man går vidare med vänskapen..jag har en MÄNGD...kallar dem tjenisar..man säger artigt hej/tjena, diskuterar lokala händelser, vädret, önskar trevlig helg/vecka/dag, så intetsägande egentligen!  de finns längst ut i periferin, jag bedömer och har en teori att 90% av dem skulle jag säkert inte ha nått alls gemensamt med, och tvärtom, de med mig, nån gång har man testat kontakten och försökt att gå vidare, måste erkänna mig själv som skitdålig på att ta det där framåtsträvande stegen och etablera en starkare kontakt...när man var 5 år var det inga problem, man tittade på varandra, log och sen var man kompisar...

När man närmar sig folk och personligheter idag 35 år gammal så är det lite annorlunda, kanske är det så att att folk anser sig ha tillräckligt med vänner och inte vill ha fler, man kanske är mer misstänksam med vänner då vissa genom livet sårat och krävt för mycket av en. 

Man vill ju inte vara för på, men någonstans måste man ju komma vidare och föra vänskapen vidare och framåt om det nu finns belägg för det,. Det är i motgång och medgång som vännerna antingen flockas eller distanserar sig, och de är väl egentligen i motgång som riktiga vänner prövas, jag har fått omvärdera många i min bekantskapskrets efter ett par tunga år, "vänner" man egentligen kan vara utan har det visat sig, jag själv då ..är jag en superkompis ?? det överlämnar jag mina vänner att bedöma, men att vara där och lyssna är en viktig del i det hela, förståelse, för om man visar det så visar det ju att man bryr sig, har en kamrat som under min separationstid ringde i stort sett dagligen och frågade hur jag mådde, det konstigaste var att när det kändes som tyngst, så ringde han, precis som han visste, han lyssnade, analyserade, gav en objektiv bild av läget.m.m. det var guld värt  ! Johan, du vet vem du är :)

En sak är klar, vänner är ett mycket viktigt inslag i livet...avslutar lite käckt med ordspråket: För att få vänner, var en...

Har märkt att jag aktivt undviker beroendeframkallande beteende de sista åren, gör allt för att inte falla in i mönster, Tv-serier är ju ett sådant medel, Lost, Desperate Housewifes m.m. har man väl börjat titta, så är man fast kan jag förstå av många andra som följer sina tv-serier....har to.m med hört uttrycket "min tv-dag" när favoritserierna visas, men är inte det lite tragisk ändå ? för mig är tv ett tidsfördriv när jag väl sitter hemma och verkligen inte har någonting att göra, jag är helt "Lost" *blink*blink när vänner och bekanta börjar prata om sina serier och vad som för tillfället händer i dem.

En annan sak som faktiskt är bra att undvika är ju Tobak, det lade jag av med när jag fick min första son....min förstfödde helt enkelt.....det lät bibliskt :) I alla fall, lyckas man undvika Tobak så finns det ju ingenting som är dåligt med det, spar både hälsan och pengar. Alkohol smyger väl in under denna kategori också antar jag.....Narkotika är så självklart att jag inte ens kommenterar det.

Jobbet är livsfarligt att köra på gamla rutiner, och det är tyvärr mycket vanligt med folk som "har gjort så i 20 år" utan problem, men som min gamla chef sa, 20 års rutin kan vara 1 års fel upprepat 20 gånger ...think outside the box...en arbetsrelaterad uppmaning som jag även tycker kan fungera mycket bra i det dagliga livet.

En annan sak...Kärlek, kan få en att falla in i mönster som inte är bra, kanske därför man har ribban så lågt att det en del gånger inte är försvarbart, jag kan känna smått panik när rutinerna infinner sig och allt går "som det skall" kroppen och själen ingår försvarsposition när det efter ett tag snackas framtid ! tittar man objektivt på det så handlar det väl om rädsla för att hänge sig en annan persons rutiner och själv förlora sin "frihet"...frihet förresten !?! skulle man inte kunna känna det med en annan person ? jag tänker att om min partner känner sig låst och instängd...ja då har jag/vi misslyckats på något sätt.

P&K

Såhär i vårväder kom jag tänka på en roligt incident som inträffade förra våren, grabben hade varit och spelat Handboll, närmare bestämt i Vinslöv, och för er som ännu inte sett TV dokumentären "plötsligt i Vinslöv" gör det! Hursomhelst, var på väg hem genom den skånska landsbygden, när plötsligt 2 st stridande fasan-hanar (en färgglad fågelart), uppenbarar sig precis framför mig...SHIT ! utbrister jag när jag inser att den ena av de två slagskämparna precis kommit under mitt däck och säkerligen gått döden till mötes, då jag i backspegeln ser en helt orörlig hög färggranna fjädrar ligga på vägen....F*N säger jag lite tyst för mig själv, för det finns ju faktiskt roligare saker att göra än att köra ihjäl våra djur, Grabben och hans kompis tittar storögt på mig och frågar undrande, vad hände ? jag förklarade att det var två antagonister i form av fasan-tuppar på vägen och att de var så upptagna med att klå upp varandra över fasan-honor eller jaktmarker att de inte såg bilen komma, så den ena dog tyvärr när jag råkade köra över honom, då säger grabbens kompis som första kommentar till det olyckliga slutet, när han kollat bak och konstaterat en fasanhög på vägen: "då vann den andra hanen" Det var lite svårt att inte le åt kommentaren .....

trevlig skön helg ...på er som läser, när jag orkar skriva nått

P&K

Jag tittar som bekant inte mycket på TV, men ikväll gjorde jag ett undantag och tittade på Charterhjältar på Femman, jag som aldrig varit på charterresa tyckte det var intressant, Men måste alla Platschefer le så förbannat plastigt, tänkte närmast på Broccolirädda Goran, fast hellre ett plastigt leende än en surpropp ! Jag trodde vidare att det skulle vara mer fulla engelsmän/svenskar/tyskar och danskar som skulle dominera på scenen, har ju hört många historier om det, man skulle nog kunna göra ett program om bara det tror jag, och de hör kanske inte hemma i programmet charterhjältar. En vacker kärlekshistoria uppenbarade sig för mig och gav mig hopp, En ensam pappa och hans dotter, sticker iväg på semester, de hade båda förlorat en vän och mamma, nu var det "historia" och pappan får besök av en tjej han träffat tidigare, de for runt på div. utflykter, gick och åt och såg ut att må så där riktigt tjuvtjockt... Reseledarna även populärt kallad reiseleiter var precis som jag trodde reseledare skulle vara, sociala, solbrända, leksugna och glada...helt sjukt att jag som är 35 år aldrig upplevt charterresa, ev. blir det en nu i sommar med grabbarna....så det ALLA sysslade med runt femtonårsåldern tar det mig ytterligare tjugo år att få vara med om J...fast jag är lika glad för det ! frågan är bara vart man skall åka Grekland, Turkiet, Cypern eller kanske nån annanstans...Ibiza var ju jättepopulärt förr om åren, kan det va något ?

cuenta por favor