Ålandsbåten

Då var Budget 2009 inlämnad för godkännande, kan inte tänka mig att den blir det, lämnade ett par kolumner orörda för diskussion, och fegade ur rejält på andra försäljningsmål, men marknaden är mättad och det blir svårare nästa år än vad det var 2007 och 2008, tror det kallas konjekturnedgång.


Det om jobbet, nu sticker jag till Åland i morgon och även om det är i tjänsten skall det bli skitroligt och intressant att höra ledningen om organisationens mål och förändringar, men även att träffa sina kollegor på andra orter gör mödan värt, har kommit fram till att jag älskar att resa och träffa andra människor. Kommer hem igen på Fredag kväll antagligen helt slut efter 2 vändor med båten, men blir nog pigg och glad över att se mina barn som skall vara hos mig då, sen är det inget speciellt inbokat på ett tag, nästa "grej" att se fram emot är den 4 sep, då kör vi en utgång med jobbet och sätter sprätt på försäljningsmålsvinsten, och har man riktigt bra tur kanske det kommer ett kärt återseende då också...apropå det, Alex ligger i hårdträning och kom med härliga argument för det, själv städade jag där hemma i morse och flyttade hantlarna 2 meter in mot vägen, och det dåliga samvetet kom krypande..jag måste ta tag i detta nu !! men jag vet ju hur jag funkar, kommer jag bara igång så blir det svårt att stoppa mig, och då kommer rätt kost, inget godis och allt det andra automatiskt. En annan sak är ju att blåvitt tog hem segern i svenska cupen och detta innebär en plats i UEFA cupen, nästa år, kanske kommer man ut i Europa lite till, Kim Christensen utmärker sig gång på gång och är helt klart en värdig ersättare för Bengan, eller fotbollsgalan-bengan som han också kallas.

Skrev en insändare i Sydsvenska Dagbladet i morse, gällande huruvida någon tyckte det var för jävligt att han var tvungen att visa förskolan, hans barn går på, intyg på vart han jobbade samt schema, det är sånt som jag också måste göra inget konstigt med det, men han ville göra en grej av det att han blev orättvist behandlad för att han hade ett utländskt namn. Blir sååå trött, det är som en evighets maskin, folk älskar att vältra sig i motsättningar.

Nä om man skulle ta och packa lite då.....


söta tjejen på högsbos avfallshantering

Nyss hemkommen från, en för mig, superhelg, den startade i fredags och mitt första mål var farsan på hemmet i Frölunda, fast det visade sig att han varit tvungen att åka till Sahlgrenska med negativa värden på njurarna, kanske inte är så konstigt med det leverne han levt...nåväl, jag hade varit på IKEA innan och handlat en billy till hans rum på hemmet, det står fortfarande flyttlådor där sen i somras och det faller väl på min lott att fixa det.

Billyn monterade jag ihop på elva blankt nånting, och så fick jag upp lite filmer, cd....och faktiskt en ganska ansenlig samling kassetter. 2 stora sopsäckar med skräp skulle avlägsnas, fick pressa in dem i cabben och försökte hitta till Högsbos avfallshantering, som för övrigt hade världens gulligaste, trevligaste och mest servicemindade tjej som "kundmottagare"

Högsbos avfallshantering ligger på vägen till Alex, min hombre, vi skulle gå och käka en bit, indiskt ville Alex, sa inget om mina låga tankar om just indiskt mat, förrens efter vi käkat en ändå helt ok måltid, restaurangen låg vid Järntorget och hade riktigt dålig personal kom vi fram till, och vad är det med detta att man inte får separerade notor ? är det så himla svårt att låta var och en betala för sig ? efter maten och Kryckan ringde, vi körde ut till Olskroken, och träffades, väl där fick vi en trevlig liten pratstund, och ett stort skratt J ALLTID lika skoj att träffa Alex och kryckan !! mitt gbgposse.

Klockan blev sju tid och det var dags att säga farväl och bege sig till gamla hemtrakter, Annelund och Fam Karlsson som hade bäddat rent i källaren, den årliga marknaden och den inofficiella träffpunkten för byns och utomsocknes invånare stundades, man går man ur huse och festar, det brukar bli en blöt tillställning, så även i år, synd att varken Johan eller Stefan hade möjlighet att gå med. Det var full rulle hemma hos familjen Karlsson och jag hade nästan glömt hur det va att ha småbarn som flög omkring.

Jag klarade gitarr battlet mot Lou Reed på maris save:ning på guitarr hero, till deras förtjusning, easy rundan var avklarad, nu har Karlssons att se fram emot nästa level nu i Höst.

Sov till klockan tolv trettio, var riktigt trött idag, tog nästan omgående och plockade ihop mina pinaler för avfärd hemåt, har precis kommit hem och varit tvungen att få en tid på akuten nu ikväll...urinvägsinfektion modell elak, lägger jag mina pengar på, men vi får väl se, fick tiden 21:30 perfa ! då hinner jag se programmet avsnitt 3 innan jag drar. Heltiskt vecka framför mig, budgetinlämning, kundmöte, Ålandsresa x 2, men jag återkommer i halvtid

Uzbekistan

Kom hem från träningen och diverse ärrenden, såg att det stod en "skum" typ och tittade upp mot mitt fönster, han vankade av och an och fipplade med sin Ipod,medans jag parkerade, jag hade stålblick på honom, tror to.m att jag rynkade pannan lite så man kunde se att jag var lite arg och absolut inte att göra med, när jag parkerat och gick med stadiga steg mot honom och min port funderades om jag skulle sänka han direkt eller om han skulle få förklara sig först, för detta rörde sig om en inbrottstjuv eller möjligtvis en cykeltjuv, absolut en negativ person i allmänhet tänkte jag, sträckte han fram sin hand mot mig och sade frågandes, jonny ?....öhhh ja, sa jag, han sa: jag heter Timur och ringde dig förrut angående en säng du skulle sälja på blocket, då slog det mig, det var en som ringde på grabbens säng och nu stod han här, han hade tagit mitt telenummer sökt på nätet, tagit fram en karta, åkt tåg från lund, gått smävägarna här i Kävlinge för att slutligen stå här och se skum ut, nåväl, jag sänkte garden direkt nu när allt var utagerat, han var skittrevlig, det visade sig att detta var en kille som tagit sig från Uzbekistan till Jämtland, antar att det var ett slags tillfälligt förvaringsställe där uppe för uzbeker , hur som helst, han studerade nu i Lund, han skulle bli civilingenjör och sedan läsa vidare om nanoteknik, det var där framtiden låg menade Timur, han log hela tiden, jag hjälpte han att köra hem sängen till Lund och studentrummet på Sparta, det slog mig senare hur jag reagerat när jag först såg honom, kanske hade jag bara en stressig dag eller reagerar man så, och kanske måste man det i dagens samhälle....

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0