Repris....
När 12 grabbar samlades för att försöka vinna Johannas hjärta i början på sommaren 2008, jag tror att jag kom till uppsamlingsplatsen (Karstorp) som nummer 3, sen trillade de in, mina hjärtefiender en efter en, kryckan gjorde storslagen entre som en av de sista som skulle vara med, han kom styltande som vi sett honom genom sommaren med gips, randig skjorta med slips som hängde så där lite slarvigt hade han också, han tog alla i hand och var så där skitglad som bara Andreas kan vara, tänkte direkt att där har jag ett hot, allra sist kom Krister från Övre Sopporo, solglasögon och keps och hans första kommentar var, på redig norrländska: "nu jävlar skall vi supa, vart är dunken" han gjorde såklart ett grabbigt intryck och bröt nog lite is bland oss andra nervösa killar, Alex satt och inspekterade, sa inte så mycket då. Vi hade 2 assistenter vars enda uppgift var att underhålla och hålla oss separerade från Johanna och pågående aktivitet, mycket av informationen av vad som skulle ske gick via dem, Vi blev inkvarterade på hotellet och träffen med Johanna skulle tydligen bli nått slags cresendo, det var SKITVIKTIGT att vi inte såg eller hade kontakt med henne innan vi skulle träffas första gången.
Inledningsprogrammet var regisserat så att vi skulle fira Johannas 35 år dag, då hon fyllde år, alla hade present med sig, utan Krister som snabbt var iväg och köpte en modetidning och 2 folköl på Statoil, själv hade jag skrivit en dikt och köpt Sverige halsduk och mössa, det var fotbolls EM i den vevan, och jag tyckte det verkade lagom, många andra hade utflyktskorg med div. godsaker, jättefina presenter !
Det började närma sig första träffen med Johanna och vi alla fick ställa oss bakom ett hus och skulle gå fram en och en, till framsidan där tydligen Johanna skulle stå och ta emot oss, bakom henne på gräsmattan stod det uppdukat tårta, öl, vin, chips m.m. Solen sken och det var härligt väder. Minns så väl att när vi 12 grabbar stod där bakom huset, rättade till kragar, noppade döda blad från buketten, borstade byxorna rena, sa assistenten att nu var stämningen så tjock att man skulle kunna skära i den, och så kallade de oss en efter en....jag blev sist kvar och fick höra att Johanna skulle fixa till håret innan jag kom fram, så en redan lång tid blev ännu längre, när det äntligen var min tur såg mig själv från taket gå fram och överräcka min present, kom inte ihåg alls var jag sa, det stod fullt med kamera män överallt och alla killarna som redan gått fram stod där också hahahaha vilken situation, ville vara lite gentleman och erbjöd min arm som stöd när vi skulle gå till de uppdukade borden, men fick blankt nej till svar, men att jag kunde hjälpa bära dit lite Champagne flaskor som stod vid mottagningsplatsen, phuu så var den första fasen över.....
del 2 inom kort
Väntar med spänning på del 2! :)
Hej Jonny! Tack för en trevlig eftermiddag. Jag hoppas du hann med tåget... Efter tre muggar glögg är jag allt lite snurrig. Syster Yster hade redan åkt till Malmö MEN det allra värsta är att jag missade en gratisföreställning av Mamma Mia ikväll. Därför ska jag ta mig en fjärde mugg med glögg nu och dränka mina sorger (tur att sorgerna inte är värre än så). Hälsa DIN syster Yster.... PUSS!
då undrar man vem fick du inte erbjuda armen för,teamet lr Johanna
Oj intressant inlägg! Haha nåt man verkligen inte tänkte på när man såg det på tv, att ni grabbar stått startklara bakom huset för att få gå fram t Johanna en och en :P Jisses! Men det e ju så korta o snabba klipp ibland så man hann inte reflektera att det gått till så.
( Vaddå vinklade du ut armen sådär så hon kunde gå arm i arm med dig och sa rak ut nej? eller var det mer som att hon inte låtsades om det... eller att teamet inte tillät det? )
Ser fram emot del 2! Men hoppas på fler kommentarer, tankar o känslor kring programmet efter det :D Så kul o höra hur det gick till lixom utav det vi inte fick se i tv + din åsikter o reflektioner såklart!
Ha det bra!
Hej Jonny!
Tack för din kommentar...Helgen har inneburit en massa flyttkartonger och skruva lite möbler. Nu är jag boende i Storstaden Stockholm (singel & nya möjligheter, kan inte bli bättre) och jag trivs redan:) Hur har din helg varit? Hoppas att du mår bra! Nu är det innebandy som gäller! Kramar
Var är del två...??
Tack så mycket för uppmuntringen.. Tyvärr så har man ju sina dåliga dagar och tyvärr är ja den som vart så olyckligt lottad att ja alltid haft otur med kärleken.. Men man får lite panik då man ser alla vänner å bekanta nilda familj å här sitter ja i USA och längtar efter familjelivet.. Men tack så mycket de värmer.. =)
Tack så mycket för uppmuntringen.. Tyvärr så har man ju sina dåliga dagar och tyvärr är ja den som vart så olyckligt lottad att ja alltid haft otur med kärleken.. Men man får lite panik då man ser alla vänner å bekanta nilda familj å här sitter ja i USA och längtar efter familjelivet.. Men tack så mycket de värmer.. =)
