jonnyjohansen

Det kom ett brev.....

"Frågor till dig som pappa. Eftersom jag uppfostrar min dotter ensam, är jag nyfiken på vad du tror är skillnaden mellan en mammas o pappas uppfostran? Vad bör jag tänka på? Är det något du tror endast en pappa kan tillföra? Eller är det så som jag hoppas o tror, att det räcker med kärlek o respekt i massor?"

Jag kan bara prata för mig själv och hur jag känner och upplever saker och ting, Jag är inte heller någon Supernanny som vet allt om barn, man får lixom ingen manual med, när de kommer :)

Många trivs kanske ypperligt i sin roll som ensamstående och gör säkert ett alldeles strålande arbete som barnuppfostare,       

Det är skillnad på en manlig och kvinnlig förebild, nu kommer jag väl få hela feminist rörelsen över mig.

Enligt mig är Mannen från Mars och Kvinnan från Venus, och det behöver ju inte betyda något negativt, tvärtom ! vi har att lära av varandra, och har man förmågan att göra det så tror jag att livet kommer bli oerhört innehållsrikt.

Jag tror också att andra kulturer har tagit mer fasta på detta än vad vi i Sverige gör. Jag hade absolut sett att mina barn även hade en kvinnlig förebild i mitt liv, de har ju redan en Mamma och det kan ingen ta ifrån dem, men balansen mellan man och kvinna i mitt och barnens dagliga liv tror jag att de skulle uppskatta, rent praktiskt för deras del så finns det två vuxna till hands.

Det finns stunder där man undrar om man gjorde helt rätt och då skulle en kvinnlig uppfattning vara en oerhörd tillgång som "bollplank" och tankeutbytare, och som jag även tror att en Mamma skulle uppskatta i sin situation.

Jag tror att jag själv som Man kan vara lite hårdare i mina krav och bedömningar gällandes olika saker, det kan vara bra i vissa sammanhang och dåligt i andra.

Anser mig själv som en rätt ok farsa men jag skulle vilja ta del av ett lite kvinnligare/mjukare förhållningssätt.

Jag avfärdade märket jag såg i min ungdom som nonsens, hade väl annat mycket viktigare att tänka på då, men känner att Kineserna var nog inte helt fel ute när de presenterade YinYang för omvärlden, det måste få finnas och finns balanser i allt.

Som svar på din fråga vill jag inte säga något konkret, det som känns rätt för dig kan vara helt fel för någon annan, Jag håller med om att barnen behöver kärlek och respekt i massor, och jag skulle vilja lägga till ordet vägledning, många gånger har jag sagt NEJ, när mitt hjärta velat säga JA i vissa uppfostringssituationer, men att jag sagt NEJ för barnets väl och fortsatta utveckling. Har många gånger häpnats över hur olika vi föräldrar är i vår barnuppfostran och hur vi förbereder våra barn att slutligen leva sina egna liv, med dessa oerhörda visdomsord :) vill jag önska er alla en skön Lucia !